Bland de Kanariska öarna hösten 2011

Nu är det snart dags att flyga ner till vår kära Lady Glion och segla vidare under hösten. Lördagen den 27/8 tar vi alla våra stora resväskor, fullpackade med båtprylar, och bilar ner till Arlanda, för vidare flyg ner till Las Palmas.

 Här hemma i Dalarna har vi, i vårt tycke, upplevt en underbar sommar med många fina utflykter med picknickkorgen i de underbara sommarkvällarna. Prästön här i Insjön kan vara väldigt vacker och rogivande när Insjön ligger spegelblank och de blånande Dalabergen speglar sig i sjön. Allt medan solen så sakta sjunker ner över Gesunaberget

Vad kommer att hända för vår del under hösten och vintern, och vad har vi för framtida seglingsplaner?

Ja som sagt vi flyger ner den 27, och sedan blir montering av vindroder och frysbox, som vi har tagit med oss från Sverige. När det är fixat och vi gjort klar Lady Glion för vidare färder, lämnar vi LP och seglar vidare runt bland de Kanariska öarna. I mitten av september kommer barnbarnen ner och hälsar på. Det skall bli jätte roligt att få umgås med dem under någon vecka. I slutet av oktober kommer vi hem till Insjön igen, för att som vi hoppas att Alice skall få sin andra höft opererad. När det är gjort och hon kan gå igen utan kryckor, flyger vi ner igen till Lady Glion. Och nu börjar det stora äventyret.

Vi har under en längre tid funderat och noggrant övervägt vart vi skall segla vidare. Vi har kommit fram till att vi i vinter seglar över Atlanten till Västindien. Kanske blir det även sväng förbi Cap Verde

Under våren och sommaren har vi läst många reseberättelser om sådana som tidigare gjort denna Atlantsegling. Allt eftersom vi läst dessa berättelser så har tankarna mognat fram att även vi skulle vilja göra och kanske klara av ett sådant äventyr. Här har jag (Björn) absolut inte varit pådrivande utan jag har låtit Alices tankar mognat i lugn och ro, och hon har själv fått kommit med förslaget att vi skall segla över Atlanten.

Hur förbereder vi då oss för denna resa? Ja det är mycket som skall förberedas och matas i våra, numera trånga hjärnor. Det skall bland annat tänkas igenom. Hur skall båten vara utrustad? Vilka reservdelar till båten behöver man ha med sig? Vilken sjukvårdutrustning och eventuella mediciner bör vi ha med oss? Hur gör vi för att klara en eventuell nödsituation? Hur gör vi för att kunna vara uppdaterad på vindar och väder? Hur mycket vatten, diesel, gasol och proviant behöver vi ha med oss för att vi skall kunna klara oss i 3-4 veckor på havet? När det gäller bunkring av mat så vet jag att Alice har stora funderingar hur detta skall lösa sig. Men här vet jag att Alices med sin noggrannhet, så kommer det inte bli några problem. Ja det är mycket vi skall tänka på när man inte kan springa in på Hjultorget och handla varje dag.

Ja som sagt, vi läser en hel del vad som är skrivit av dem som gjort sådan här seglingar tidigare. Vi träffar och pratar med en del personer som har erfarenhet av Atlantseglingar. Vi läser också vad som är skrivit på Oceanseglarklubben och Jordenruntseglarklubbens hemsidor.

Spännande blir det i varje fall, och som vi sagt tidigare. Det är bättre att kunna säga. ”Vigjorde det.” Än att säja när vi blir äldre. ”Tänk om vi hade gjort det.”

Ja då kommer första rapporten från höstens äventyr. I skrivande stund sitter vi på ett flyg ovanför Hamburg. Det kändes skönt att lämna vårt hem i Brenäs nu när hösten kommer och Vargarna springer över vår gräsmatta.

Allt gick bra med incheckning av vårt bagage. Som tur var hade vi förbokat våra 115 kg som vi har med oss. Det är ju alltid mycket prylar till båten som man skall ha med sig. Speciellt den gång när vi skall ner och förbereda oss och Lady Gliom för överseglingen till Karibien.

Det blev inte mycket skrivit denna gång. Men det är i alla fall en hälsning från oss och att vi mår bra, även om det är tråkigt och långsamt att flyga.

2011-09-01

Här ner i Las Palmas rullar det på med en hel del jobb med utrustning till båten som skall monteras. Men nu börjar vi se slutet på To-Do listan. Men det är märkligt, om man börjar beta av listan uppe från så har den en tendens att fyllas på längst ner med nya punkter i nästan samma takt som man betar av. Men vi har hunnit med en hel del under de dagar vi varit här nere. Vi har bland annat hunnit med att plockat ihop och monterat ett vindroder. Vi har också byggt och monterat en liten frysbox. Dessutom har kockan, (vem nu det kan vara) fått ett extra klaffbord i köket.

Fast det är klart, det har inte gått alldeles smärtfritt. Från vissa håll har det gnällts en hel del över hantverkare som har skräpat ner överallt på båten. Det sägs att städpatrullen har haft fullt upp hela dagarna med att städa. Ja de har till och med jobbat övertid vissa dagar.

Fast lite sossialt liv har vi haft. Det ligger en 5-10 andra Svenska båtar här i Las Palmas och vi har avsatt någon timme per dag med att träffa och umgås med vissa av dess besättningar. Trevligt har det varit.

Vi blir nog kvar här i Las Palmas till veckoslutet. Sedan seglar vi ner till södra delen av Gran Canaria för att i mitten av nästa vecka ta emot barn-barnen Vendela och Felicia. Dom skall vara med oss en vecka och njuta av sol och bad. Det ser vi verkligen fram emot .

Ja då ger vi oss av ifrån Las Palmas och seglar ner till de södra delarna av Gran Canaria. Nu har vi grejat och donat med Lady Glion i nästan en hel vecka. Så nu är det dags för lite semester. Det skall bli skönt att få komma ut och segla lite, ja det kliar i seglingsnerverna. Sen får vi se hur det med vindar och väder men det blir som det blir. Så nu är det bara att äta en frukost och sen gäller det att sjö stuva ordentligt, innan vi ger oss iväg, så att alla prylar ligger stilla på sin plats. Det är inge kul om det kommer glas och porslin eller böcker farande genom luften. Men att sjö stuva är kaptenskan duktig på, så det är lugnt. Hon har lärt sig detta genom tiderna genom ”try and error”

I går kväll var vi Svenskparty. Varje fredag kväll samlas alla svenskar, som ligger här i marinan i Las Palmas, på Sailor Bar till en gemensam sammankomst. Det var verkligen trevligt att få träffa alla seglare och få höra berättas om alla olika livsöden och segling erfarenheter. Här fans det de som hade varit ute och seglat i 10 tals år och över allt på jorden till de som kom direkt från Sverige denna vecka. Många, kanske över hälften av skalan skall segla vidare över Atlanten under senhösten vintern. Ja som sagt det var verkligen trevligt och igår var det rekord på antal deltagare. Vi var nog ett 25 tal personer från ett tiotal olika båtar.

Nu är det dags för kapten att slänga sig på cykeln och iväg och köpa färskt frukost bröd, så tack för denna gång. Skriv gärna hälsning. Det är alltid kul att höra ifrån er.     

Lördag den 2011-09-03

Vad underbart det var att få komma ut och segla, och speciellt när vi fick sån fin segling ner efter Gran Canarias ostkust. Med utspirad genua, och storseglet säkrat med pervantergaj i den akterliga vinden surfade vi på bra i vindar om 10-12 meter/sek. Vi njöt i fulla drag. Att vi sedan ankrade upp i vik (Pasito Blanco) och badade i det 25 gradiga vattnet gjorde inte dagen sämre. Här i denna vik tillbringade vi resten av dagen och natten och åt en förträfflig måltid på kvällen. Det enda som störde oss och friden var de otaliga jetski åkarna som surrade runt i viken hela tiden. Ja plågan var värre än vad vargplågan är hemma i Brenäs.

Söndag den 2011-09-04

Vilodag söndag. ”Du skall helga vilodagen” blir dagens tema. Ja vi har nu jobbat hårt under en vecka, så därför blev det en riktig lat dag med mycket bad och bokläsning. Men det är klart att kapten inte kunde hålla sig alldeles stilla under hela dagen. Lite jobb blev det. Han drog på sig dykarutrustningen och kröp ner i vattnet och gjorde ren båten på undersidan från sjö tulpaner, som hade fastnat på skrovet medans hon legat still i hamnen i Las Palmas.

Sedan blev det också en timmes båtfärd till nästa vik (Anfi del Mar). Även här ankrade vi utanför hotellen och badade och hade det skönt. Avslutade dagen med en marinerad grillad köttbit med div. tillbehör.

Jag fick i går kväll ett mycket sorgligt besked att min käre bror Bengt hade avlidit under kvällen. Man blir mycket chockad när man får ett sådant besked, trotts att man vetat att den stunden skulle komma efter hans långvariga sjukdom. En sjukdom som varit väldigt grym emot honom och successivt brutet ner hans kropp i snart 20 års tid. Men tack vare hans goda och starka grundkondition samt hans enorma envishet har han vunnit många matcher mot herr Parkinson.

Ja man blir som sagt chockad vi beskedet, och vad kan man göra åt det? Ja man får tänka på alla de trevliga stunder och minnen vi haft tillsammans. Bengt har inte bara varit en storebror till mig. Han var också en stor förbild för mig, genom livet. Med hans stora intelligens, påhittighet och många kloka ord, såg man ofta upp till honom.

Trots att Bengt var 12 år äldre än mig, så var han alltid som en jämnårig kamrat, och han var alltid min bästa kamrat genom uppväxtåren och större delen av livet.

Många är de stunder som vi varit tillsammans tränat i tränings spåren både i skidspåren och i löpspåren. Många är de stigar vi nött tillsammans i Gruvberget. Ofta under de otaliga träningspassen var det alltid en kamp om vem oss som var starkast. Men när vi sedan ställde upp i de olika motionstävligarna så som Vasalopp, Lidingölopp, Maratonlopp, eller Skidlopp på kontinent, var det aldrig någon tävling mellan oss. Då hjälptes vi åt och åkte eller sprang tillsammans för att ha trevligt.

Åtskilliga äro också de många trevliga stunder vi haft tillsamman med olika båtfärder på haven och med ångbåten Siljan på Siljans vatten

Synd bara att Bengt aldrig han med att njuta mera av seglarlivet i Medelhavet där han trivdes och njöt. Många blev dock de semesterseglingar där nere med Glion. Men han hade säker velat segla mera där nere i pensionsåldern. Men detta satte hans grymma sjukdom stopp för.

Bengt har betytt mycket för företaget. Under sin verksamma tid inom förtaget var han ledare för företaget på den tekniska sidan. Vilket ledde till att genom hans stora tekniska kunskaper och innovationer, byggdes en sågverksindustri i Insjön som på den tiden var bland det mest moderna och tekniskt mest utvecklade i landet

Bland bransch kollegor var också Bengt en mycket uppskattad person. Både för hans stora kunskaper men även som en mycket trevlig person.

Det var Bengt tillsammans med Bengt Lind som fick iden och startade och drev igenom ångbåts projekt Engelbrekt. Här lyckades de med sina stora engagemang och övertalningsförmåga få många personer och företag att driva igenom detta projekt.

Bengt var också med och startade Insjöföretagarna, som sedan bland annat byggde Hjulhuset vid Hjultorget Insjön. Insjö-dagen har väl också sina rötter härifrån

Bengt var en mycket fin och omtyckt person, dessutom var han även en fin familjefar och tog väl hand om familjen.  Han hade också en mycket fin humor, och han gillade också practicaljoke. Många är de skämten där hans uppfinningsrikedom kommit till pass när han ville skämta med någon. Jag tror att han inte slutat ännu. För i går kväll så börjad lyset här på båten bära sig konstigt åt. Och i natt så gick inte klockorna rätt. Detta är en typisk hälsning från Bengt.

Ja då har barn-barnen Vendela och Felicia kommit och skall vara och segla med oss en vecka. Som tack för hjälpen har de lovat att skriva på hemsidan. I dag börjar Felicia och skriva

SKEPP Å HOJJ! Nu ligger vi Anfi(även kallad norsk-hotellet).  Jag (Felicia) och alla andra på båten tycker att de är ett fint ställe! De är mycket aktiviteter här OM de är fint väder! Om det är lite molnigt så är det inte lika mycket folk på stranden! Igår när vi kom hit så var klockan nästan 2! Det var väldigt varmt så jag och Vendela hoppade i vattnet så fort vi kunde! ;) Det var inte lika varmt som de var i onsdags men de var i alla fall varmt, och de är ju huvudsaken.  På kvällen sen när vi hade ätit spagetti och köttfärssås som Alice hade lagat, hoppade jag och Vendela i vattnet igen! De var avsvalkande men tillslut så fick morfar lov att säga till oss att vi inte kunde bada nå mer om vi skulle spela kort sen! Jag och Vendela gick upp och sen tog Alice fram kortleken så att vi kunde spela Black Jack! Det gick inte så bra för mig, jag kom sist men Alice va bäst och vann!:D  Vendela kom tvåa och morfar näst sist! Men idag så ska dom få se på andra bullar! Efter vi hade spelat klart så var vi ganska så trötta så vi gick och la oss! Jag och Vendela pratar en stund innan vi sover, rätt skönt faktiskt! Idag har de inte varit lika varmt, :( bara 25,6 grader men man ska inte klaga! Men annars har de varit skönt! Jag somnade uppe på däck så jag är lite röd på baksidan av benen och på ryggen! Men bara jag smörjer in mig med after sun så ska de nog bli bra:)Vendela somnade också men hon är röd på framsidan av benen och lite på magen! Hahah

Men nu ska jag nog ta och bada lite i de 27 gradiga vattnet!  

Holla!

Idag är det min (Vendelas) tur att skriva så jag ska försöka komma på nått kul..

Dagen började med att jag kommer upp och ser en morgon pigg kapten som har varit och köpt bröd inne vid hotellet Anfi Del Mar.  Här efter följer de vanliga morgon rutinerna:

08.50 Vendela och kapten börjar duka fram frukost

09.00 Vendela och kapten börjar äta frukost

09.10 En morgontrött Alice visar sig i dörröppningen

09.15 En ännu tröttare Felicia visar sig i motsatt dörr, förhoppningsvis vetande om var hon befinner sig.

Efter ett kort morgon dopp bestämmer vi oss att segla neråt mot en vik som vi kan bada i. När vi kommer fram till viken och har hoppat i vattnet njuter vi i fulla drag av solen, vattnet och inte av utsikten. För på klipporna i viken sitter nämligen massa folk… nudister närmare bestämt. Och eftersom att vi nordbor lider av så kallat lagomhetssyndom, är utsikten lite smått besvärande.

Efter lunch bestämmer vi oss för att dra vidare mot Mogan där vi kan ligga utan för hamnen på svajj för att sedan lägga oss inne i hamnen. Seglingen neråt blev en väldigt fin segling med bra vindar och fint väder (även om jag själv tyckte att det lutade en aning mycket ibland).  När vi kommer  fram till Mogan, gissa vad? Vi badar igen. Den här gången alt längre.  Felicia ska ju så klart styla och börjar göra bakåt volter från båten. Då ger jag mig fan på att jag ska klara att göra en också! Efter kanske en halv timmes tvekande börjar Felicia tröttna och säger åt mig att göra en framåt volt i stället. Först gör hon en och då hinner jag knappt tveka så gör jag en med. Då kommer kommentaren  ´det är lättare att göra en bakåt´. Efter ännu en halv timmes tvekande serveras det vattenmelon, då räknar jag till treee och gör min j**** bakåt volt, landar på låren, sväjer halva havet och kommer upp till ytan stolt som en tupp! Kallsupen och de röda benen  var det sååå värt!

Så nu ligger vi hamnen  och tar det lugnt och snart ska farfar iväg och köpa pizza!!

Tack för mig, hej.

HejHej!

Idag vaknade vi av att farfar drar upp ankaret kl 05.00 och jag kan säga er att det skramlade lagomt mycket i våran hytt.  Så vi la oss och sov igen när oljudet avlägsnat. Från kl 05.00 till ca 09.00 var det ett otroligt guppande upp och ner upp och ner. Vågorna på havet var nämligen så stora att man kände hur man lättade från sägen.  När jag bestämmer mig för att gå upp möts jag av farfar med flytväst, vindjacka och livlina. Vilket jag tyckte såg väldigt dramatiskt ut jämfört mot mig själv med endast bikini och en t-shirt… så det vara bara att klä på sig. Det blåste och vågade betydligt mer än jag trott när jag låg nere i sängen, vilket också resulterade i att jag och farfar fick hela frukosten över oss när en lite för stor våg kastade sig mot båten.

Väl framme i Las Palmas efter 7h i motvind, har vi gjort ren båten från topp till tå, duschat i vaaaaaaarmt vatten och gjort oss fräscha. Ungefär där ligger vi nu i tidsplanen.  Nu väntar packning och lite mer plugg för mig.

Tack & hej leverpastej/Vendela.

2011-09-14

Ja då har vi vinkat av flickorna Vendela och Felicia. Det har varit en underbar vecka med många skratt och aktiviteter. Ja flickorna har verkligen hjälpt till med att minska tankarna på min bror Bengts bortgång.

Det har varit mycket bad och skratt. Felicia med sitt speciella hysteriska Feliciagarv som aldrig vill sluta. Vendela försöker få Felicia att sluta skratta med att säga åt henne att sluta skratta nu. Men det hjälper inte, utan det blir bara värre.

Sen har det varit som sagt mycket bad. Flickorna har hoppat från båten med alla möjliga och omöjliga hopp. Det har varit volter både framåt och bakåt, och de har stått på händer och volta ner i vattnet.

Vi tror att flickorna har haft det trevligt. Ja de blev inte ens sjösjuka när vi gick utmed Gran Canarias ostkust upp mot Las Palmas. Här mötte vi som brukligt den nordliga vinden med relativt grova sjön. Flickorna fick ett hastigt uppvaknade i förpiken när Lady Glion stångade i den grova sjön. Men det bekom dem inte så mycket, utan de försökte sova vidare trots att de många gånger lättade från sängen.

Vendela och kapten försökte sedan äta frukost i sittbrunnen, men det slutade med att bordet blev tomt och maten hamnade istället i våra knän och på durken. Vendela ville inte ens dricka kaffe, för hon tyckte det var för stressigt med vågorna.

Ja vi skälva flyger också hem idag för att var med på Bengts begravning på lördag. Sedan flyger vi tillbaka på söndag, för att hinna segla över till Fuerteventura på måndag. Där skall vi ta emot barnbarns pojkar Viktor och Elias. Pojkarna skall var där och segla och bada med oss en vecka.

Ja då är vi åter på Kanarieöarna efter att varit hem till Sverige på en snabbvända. Där vi bland annat var på min bror Bengts begravning. För övrigt var det mycket som skulle hinnas med på den korta tiden vi var hemma, så det blev riktigt stressande. Även denna gång hade vi fullt med grejer som vi skulle ha med oss på flyget när vi flög ner. I korta drag kan vi säga att packningen bestod av, 30 kg båt prylar 20 kg böcker, att läsa under långsamma stunder på atlanten, 30 kg konserver.

När vi väl kom till Lady Glion i Las Palmas på söndag sen eftermiddag så blev det full fart med att packa upp och stuva undan alla grejer vi hade med oss, och sen behövde vi också göra en del inhandlingar. För tidigt nästa dag var det dags att segla över till Fuerteventura. Vi skall ju där sammanträffa med Maria och Marit och barnbarnen Elias och Viktor. Elias och Viktor skall vara med oss och segla och bada en vecka.

Överseglingen gick bra även om det blåste en hel del. Men det är sådant som man numera har lärt sig vant sig med och kan hantera båten därefter. Även det nya vindrodret fick vi testa under hela överfarten och det visade sig fungera på ett tillfredställande sätt.  

Tisdag 2011-09-20

Ja så kom då pojkarna. Dom kom ner till hamnen i Morro Jable farandes i taxi tillsammans med sina mödrar Maria och Marit. Efter en kort installation på Lady Glion beslutades det att vi skulle gå utanför hamnen ner till ett av hotellkomplexen med sina stora sandstränder. Här skulle Elias och Viktor få bada ifrån sig. Vi han inte mer än släppa ner ankaret fören grabbarna tog jullen och for in till stranden. Inne på stranden hittade de en stor sanddyn, och här lekte de i flera timmar, ända tills hungern kalla dem tillbaka till båten. Efter en sen lunch så fortsatte vi färden upp mot Las Playitas. Här på hotellanläggningen, skulle vi släppa av Maria och Marit. Under, de tre timmar som färden tog, mot Las Playitas fick vi vinden framme från, och det blev lite stampigt i motsjön. Hur skulle det gå för våra gäster? Skulle de klara sig mot sjösjuka, ovana som de var vid sjön? För Marit och Viktor var det inga problem, Men Maria och Elias tyckte det inte var så kul. De kröp ihop på en britts, och där blev de liggande under större delen av färden.

Till natten lade vi oss inne i hamnen i Gran Tarajal

Onsdag

Efter frukost och en del inhandling av mat gick utanför hamnen och lade oss utanför den svarta sandstranden. Pojkarna for in till stranden med jollen. Här lekte de ända tills hungern kallade på dem.

Efter lunch gick runt udden upp till Las Playitas för att pojkarna skulle få bada där på hotellanläggningen och vi skulle få se hur Maria och Marit bodde. Även här blev det mycket bad för pojkarna. Även denna kväll gick vi tillbaka till hamnen. Elias och Viktor tyckte det inte var så kul att ligga ute i viken och rulla för vågorna.

Torsdag

Segling ner efter kusten till Tarajalejo. Sedan bad och strand lek för pojkarna. Framåt kvällningen seglade vi åter till hamnen i Gran Tarajal.

Fredag

Idag blev det att titta på många olika sorters djur. Vi gjorde nämligen ett besök på Oasis Park, där vi såg många olika sorters växter och många spännande djur. Det var krokodiler, papegojor och sjölejon, mm. Vi fick också uppleva djur som uppträdde i olika shower. Ganska intressant och spännande. Men man kan fråga sig om det är rätt att stänga in så många djur i burar och innanför stängsel.

2011-09-25

Ja då har vi lämnat av Viktor och Elisa till sina mödrar, efter en vecka med mycket bad och lek på stranden. En vecka som har gott väldigt fort, men det brukar ju göra det när man har trevligt. Efter lunchmackan idag så drog upp ankaret och seglade ner mot Morro  Jable. En färd som tog 4 timmar med tidvis fin segling i akterliga vindar. I Morro Jable var det ovanlighet mycket båtar i hamnen, och vi lade till vid den sista lediga platsen. När vi ätit och gott och lagt oss och precis hade somnat kommer det en elakt Spanjor och knackar på båten och påstår att vi lagt oss på hans plats. Så det var bara att dra på sig ett par byxor och försöka leta på sig en ny plats, i mörkret. Som tur var kom det en kvinnlig hamnpolis och hjälpte kapten medan kaptenskan låg och sov. Om bara kaptenskan vetat att kapten var ute på båt raggning med en snygg hamnkapten. Ja han fick till och med följa med henne i på rummet. ( för att betala hamnavgiften )

2011-09-26

Avgång kl 07.00 för avfärd mot Las Palmas. Men det var dåligt med vinden, så det blev mest motorgång under nästan hela överfarten. Men dyningarna fans kvar sedan tidigare blåsväder, så det rullade på under dagen.

Nu när jag sitter och skriver under överfarten så kommer Alice och ropar på mig att jag skall komma upp och titta på Delfinerna som simmar och leker med båten. Ja det är faktiskt ett tiotal delfiner som leker med oss en bra stund.

Framme i L.P. kl 16.00 Just nu ligger vi och väntar på att hamnkontoret skall öppna. Men vi kan trösta oss med att nu finns det nät, som går att använda. Det känns som att vara tillbaka till civilationen igen

2011-09-29

Ja då ligger vi åter i Las Palmas marina, och lyssnar på bullret från den hårt trafikerade motorvägen som går alldeles intill marinan där vi ligger. Men efter någon dag så har vi vant oss och vi reagerar inte ens ambulansernas ideliga tjut.

Här i L. P. skall vi ligga några dagar för att få ett ytterligare försegel med förstag monterat. Att ha två försegel är till stor fördela när vi skall segla i undanvindar över Atlanten. Sist vi var här i Las Palmas så fick jag ett pris av en rigg och segelmakare på ett sådant segel med rigg. Jag accepterade denna offert och gjorde upp med honom att vi skulle komma åter denna vecka och få det monterat. Hur har det gott då? Jo nu är vi Spanien och då har följande hänt.

Måndag kl. 18.00: Jag besöker segelmakarens verkstad och tala om att nu är jag här. Han lovar att komma till båten straks och titta. Han skall också ta med sig en kollega som skall göra jobbet.

Måndag kl. 19: Dom kommer och tittar på hur de skall göra jobbet. Långa och segdragna disskutioner på Spanska som jag inte begriper ett dugg av, men jag kan ändock förstå att det är komplicerat kunna få ett tillräckligt stark fäste i däcket för seglet. Får till svar att de skall återkomma i morgon kl. 8.30

Tisdag kl. 8.30: Inget händer fören kl.9.30, nu kommer de och Spanska diskutioner fortsätter som igår. Till slut säger de att den skall prata med ytterligar en kolega som tydligen skall var bättre på sådan här jobb. Han skall komma kl. 16.30.

Tisdag kl. 16.30: Inget händer. Kl. 18 kommer två killar med skissblock och penna och skall se hur man skall göra. Långa samtal, som mynnar ut i att man inte vet riktigt hur det skall lösas. Lovar att återkomma i morgon kl.8.00

Onsdag morgon: Jag tar mig an problem löser hur man skall fästa inre förstaget i båten. Gör en skiss med beräkning på laster och dimensionering som jag tänker överlämna till dem när de kommer. Men ingen kommer. Kl. 10 går jag bort till segelmakeriet. Den jag skall tala med är inte där, men han skall återkomma senast kl. 13. Jag går dit igen kl. 13.30. Möter personen på gatan utanför butiken. Jag berättar att jag löst problemet och över lämmar skissen. Han tittar på den och säger att det ser lovande ut och han skall ta sin kollega 2 med sig och komma halv 5.

Kl. 17.30 har ännu ingen kommit och jag tröttnar på att vänta och går bort till butiken. Möter personerna i dörren och nu går vi till båten. Här går vi genom min lösning och det tas mått på fäst plåtar som skall tillverkas. De lovar att i morgon skall man återkomma och göra jobben.

Torsdag: ????????? Ja vi får väl se vad som händer i dag.

Annars går livet sin gilla gång, med bland annat att beta av den långa To-do listan som börja bli ganska lång nu med många punkter som skall göras före Atlant överseglingen. Alice hon kör tvättmaskin för fullt. Den har nu gått tre dagar i rad. Jag vet inte om vi är väldigt skitiga oss eller om kaptenskan är väldigt pretantiös. Hon jagar ständigt kapten med att säga, ”nu får du ta av dig de där kläderna för nu skall jag tvätta dem”

Vi hinner också med att träffa andra Svenska seglare som ligger här nere. Här om kvällen hade vi besök av Stefan och Pia från båten Shaddock Vi hade en mycket trevlig kväll tillsammans. Vi har ju träffat dem till och från många gånger under det senaste året. I alla fall kunde vi konstatera att nu kommer vi troligtvis inte att kunna träffas något mer fören vi kommer till Karibien. De tänker nu göra en tur upp mot Furteventura och Lanzarote innan de sticker över till Karibien. Vi däremot går söder ut mot Mogan och Teneriffa innan vi sticker över.

I går eftermiddag var vi och besökte Janne och Lisbeth på S/Y Daphne för en trevlig liten pratstund. Deras planer är att de skall göra en sväng över till Marocko och Gambia innan de sticker över till Kap Verde.

Ja det var allt för denna gång. Nu får vi se om vi hinner få något nytt segel innan vi måste lämna L. P. före fredag eftermiddag. Vi får inte ligga här något längre för nu skall det göras plats i marinan för alla båtar som kommer och skall segla ARC. Rallyt i nov.   

2011-10-01

Hur gick det då med montering av riggen för stagseglet som jag väntat på hela veckan. Jo faktiskt, i går kväll (fredag) kl.7 blev det färdigmonterat. Så nu är det bra att vänta på själva seglet, men det är det ingen brådska med. Det kan vi hämta vid ett senare tillfälle.

Vi själva hann också med att klara av de mesta punkter på TO-do listan. För denna gång är det bäst att säga. Kaptenskan han också med att köra tvättmaskin hela veckan. Det var inte bara kläder hon han med att tvätta, hon har även hunnit med att tvätta överdrag till diverse dynor. Så nu känner vi oss riktigt nöjda

I går kväll var vi också på den traditionella fredagsträffen på Sailors bar. Det var inte så många Svenska seglare där i går, för de flesta hade lytt marinans uppmaning och gett sig iväg. Vi var väl 5 tal, olydiga, båtar där med besättning. Vi få som var där hade i alla fall en trevlig kväll

I dag planerar vi att segla här ifrån, och rikta in fören mot södra delen av Gran Canaria. Men innan dess är det en del småsaker vi måste klara av. Så vi får väl se vad klockan blir innan vi svänger ut utanför hamnpiren.

Lördag

Jag vi lämnade Las Palmas ungefär  kl. 11, och vi satte kurs söderut. Men någon segling blev det inte. Trots att det rent statistiskt 90 % av tiden skall blåsa nordliga vindar, i styrkor omkring 6-10 meter/sek. så blåste det idag nästan inget ting. Så det blev motor gång hela dagen ända tills vi kom i jämnhöjd Maspalomas. Då kom vinden. Men den kom från fel håll. Men det gjorde inget, för nu hade vi endast en timmes gång till Pasito Blanco, som var dagens mål. Här släppte vi ner ankaret i viken och tog ett underbart bad i det 27 gradiga vattnet. Vi låg 6 segelbåtar i viken, varav 3 stycken bar svensk flagg. Kaptenskan bjöd som vanligt på en god middag på kvällen.

Söndag

Ingen brådska idag. Vi badar och njuter av dagen under förmiddagen. Efter lunch så drar vi upp ankaret, på kaptenskans förslag, och seglar upp till Anfi Del Mar. Vi får en fin segling, även om den varade endast en timme, innan vi är framme och släpper ankaret utanför Norskhotellet. Även här njuter vi av bad och varmt vatten. Även om kaptenskan inte gillar att simma runt i de vågor som förekommer.

Måndag

Vi fortsätter upp, den korta biten till Puerto Mogan. Här är vi numera välbekanta, och vi får en bra hamnplats. Vi donar och grejar med båten och kaptenskan hon kör sin kära tvättmaskin. På kvällen slår vi på stort och går ut och äter på restaurang.  

Måndag 2011-10-10

Det har varit dåligt med skrivande på senast tiden. Men det har inte varit så mycket att skriva om. Vi har legat inne i marina i Puerto Mogan ett antal dagar, och under den tiden var väl den största händelsen när kaptenskan i lugn och ro fick gå skälv på markanden i fredags. Enligt välunderrättade källor så gjordes det en del inköp.

I lördags hade vi fått nog av den stillastående värmen inne i hamnen, och vi gick ut och la oss på redden utanför marinan. Här fläktade fina svala vindar, och här kunde vi också fritt bada i det 27 gradiga havet. Skönt sidu.

Idag måndag skall vi gå inne i hamnen igen och lyfta upp Lady Glion på land för att utföra en del arbeten. Bland annat skall vi tvätta och måla henne under vattenlinjen. Skrovet skall putsas, ankarkättingen skall målas med 10 meters markeringar. Sedan skall vi också byta en bottenventil. Vi skall nämligen kyla den nya lilla frysboxen med havsvatten, och för att kunna göra det måste vi monter en ny spesial ventil som skall sitta på avloppet från diskhoarna.

Vi får väl se hur länge vi blir liggande på land. Vi hoppas att vi hinner klara av alla dessa jobb på 2 dagar. Det är inge trevligt att ligga och bo på en båt som ligger på land. Så vi får väl jobba på i ett högt tempo så att vi kan komma ner i det svalkande havet så fort som möjligt.

Tisdag 2011-10-11

Ja hur blev det då med Lady Glion på land. Jo redan kl. 9 på morgon var hon upplyft på land.  Sedan var det bara att sätta igång med allt som skulle göras. Kaptenskan hon ägnandes sig mest åt målning och kapten han gjorde allt övrigt som skulle göras. Gissa om vi svettades i värmen. Det var hett som bara den och jag tror vi svettades flera liter undre dagen. Vi jobbade och slet som bara den under hela dagen och vi gav oss inte fören solen gick ner vid 8 tiden på kvällen. Men nu hade vi hunnit med det mesta som skulle göras och vi hade bara lite kvar till morgondagen. Apropå att svettas mycket. Det finns två fördelar med det. 1: man behöver inte springa på toaletten på hela dagen, trots att man dricker mycket. 2: Tänk vad ölen sedan smakar bra på kvällen.

Sen idag på morgonen gick det i fortsattsamma höga tempo. Vilket medförde att redan kl. 09.30 var vi åter med Lady Glion i sitt rätta element.  Nu styrde vi ut ur hamnen och lade oss på reden för avsvalkande bad och uppstädning av båten. Vilken härlig känsla när vi kröp i havet. Ja man fick den där känslan, av ”tummen och skruvstädet”

Ja nu skall vi bara njuta och koppla av resten av dagen. Vi får väl se vad vi hittar på i morgon. Kanske gör vi tripp över till Teneriffa.

2011-10-12  onsdag

Det blev som vi skrev sist. Vi drog upp ankaret tidigt på morgon och riktade in fören mot Teneriffa. Första timmen var det på gränsen till för lite vind. Men sen kom vi ut band de så kallade accelerations vindare, och då bralla det i. Ja det blev så att säga inte riktigt bekvämt ombord, när Lady Glion dansade runt åt alla håll och kanter. Ja vädret och vågorna var vad vi brukar kalla ”mjukost väder”. Vi har döpt detta väder efter vad vi får i oss i matväg. En brödbit med mjukost klämt ur en tub.

I alla fall angjorde vi San Miguel på Teneriffa på eftermiddagen, och nu blev det stortvätt av Lady Glion, efter allt saltvatten som hade spolat över henne. Här i San Miguel har vi varit många gånger under det senaste året och vi kände oss delvis som hemma, när vi fick ett varmt välkommande.  På kvällen var vi och åt på den Japanska restaurangen. Även här kände de igen oss.

I morgon torsdag blir stor tvättdag för kaptenskan. Hon måste passa på när vi har tillgång till vatten och el.

P.S. De kopior på brev som Maria skickar, från Rikspolisstyrelsen, tycker jag inte om. De kräver mig (Björn Sigurd) på pengar för ett dåligt foto, taget mitt i natten i Morgongåva i Heby kommun

Fredag 2011-10-14

Idag blev kapten lurad.

Under dagen så hyrde vi en liten bil för att vi skulle göra en del kompletterande inköp inför överseglingen som vi skall göra i slutet av nov. eller början av dec. detta år. Vi tyckte det var lämpligt att gör det här eftersom det finns stora fina affärer, med bland annat en stor bygghandel i närheten. Ja bilen vi hyrde var verkligen liten. Det var en Citroen C1, med liten motor och liten kupe, Men som vanligt, man får vad man betalar för.  

Men vad tror ni händer under dagen? Jo kaptenskan lurar kapten så innan dagen är slut så hamnar vi på IKEA. När vi är hemma i Sverige så har Björnen trimmat sin Volvo så att varje gång när vi passerar Valbo i Gävle så låser sig styrning så att det inte går att svänga höger, och faret den ökar. Allt för att vi skall slippa sväng in på IKEA. Men nu när vi är på Teneriffa då hamnar vi där. Gud hjälpe sig. Ja det slutar med att Björnen blev utesluten ur partiet VVGPI (våga vägra gå på IKEA).

När vi återvänder till Lady Glion så möts vi av en konstig unken doft ur ett av matskåpen. Kaptenskan börjar och undersöka vad det är som luktar så illa, och när hon kommer in till en plast ask med ägg så ser hon att asken är full av små vita kryp. Fy fan va äckligt. Nu blir det storstädning av hela skåpet och skurning samt sprutning med insektsmedel. Som tur var, vad vi i all fall kunde se, så hade inga maskar hunnit krypa ut ur plast asken. Senare under kvällen var det meningen att vi skulle äta sill och ägg till kvällsmat, men det var ingen av oss som kände någon större lust att äta ägg.

Vi har det inte alltid så lätt

Ja då har vi seglat åter till Puerto Mogan, och här ifrån skall vi resa hem till Insjön på onsdag, för att stanna hemma 2-3 veckor innan vi återvänder till vår Lady Glion. Vi måste hem och klara av en hel del praktiska saker innan vi gör resan över till Karibien. Vi flyger nog inte hem från Karibien fören vitsipporna börjar blomma hemma i Brenäs

Vad tänker vi då inför det stora äventyret. Är vi inte riktigt kloka, eller är vi det? Här nedan har vi skrivit ner lite av våra tankar.

Några tankar inför det stora äventyret med överseglingen till Karibien.

Att jag har i hela livet velat ha lite spännig och krydda på live det har legat i mina gener ända sedan barnsben. Jag har kryddat livet med diverse äventyr och motionslopp som till exempel 30 Vasalopp och ett antal maratonlopp, Lidingölopp, mm. Förutom detta så har jag sysslat med en del dykaktiviteter och sedan en tid i livet höll jag på med fallskärmshoppning. Men det vi skall göra nu är nog pricken över i i livet. Att få utmana naturens krafter och få segla över Atlanten till Karibien det har i hemlighet var mina drömmars mål under lång tid. Men som sagt det har jag velat hålla för mig själv. Inte ens Alice har veta det, även om hon under senare tid har anat det.

Trots detta så beundrar jag Alice enormt som vill följa mig med på detta stora äventyr. Jag har varit väldigt noga med att inte velat påverka henne i mina tankar utan inisativet har fått kommit från henne att vi skall göra detta äventyr. Att hon som landkrabba och är en person som hela tiden skall ha allt under kontroll, ställer upp på denna segling det är beundransvärt. Trots att hon för en tid sedan drabbats av en hjärtinfarkt, och att hon har höfter som krånglar så ställer hon upp på detta. Är det inte en underbar kvinna jag har.  Det bor nog en liten äventyrar även i henne. Jag älskar dig Alice.

Är det då något vi gruvar oss för inför resan? Ja det är klart att det pirrar lite i magen. Det är ju ett stort äventyr där vi skall vara helt isolerade från om värden under minst 3 veckor och är helt utelämnad till andra makter. Men det kommer vi att klara. Stormar och hav det gruvar vi oss inte så mycket för, det blir som det blir med det och vi har en bra båt. Det är klart att drabbas vi dåligt väder så blir livet ombord inge kul och det kommer att bli obekvämt att kunna sova och äta. Sjögången kan bli jobbig i längden när allt kommer att rulla runt och igen ting kommer att vara stilla under 3 veckor. Tristessen och tråkigheten säger andra som seglat över är jobbig, men detta får vi försöka motverka så gått det går.

Det vi däremot har funderingar och gruvar oss lite för är. Kommer alla grejor på båten att hålla under det hårda förhållande, med ständig sjö rullningar, vindar och salt. Den svaga punkten här är nog all elektronik. Här gäller det att vi har koll på grejerna innan vi åker, och att vi synat alla detaljer på båten, ända från under kölen och ända upp i masttoppen. Vi gör så kallade ”FBU” (för byggande underhåll) Sen gäller det att ta med sig grejer så att vi kan reparare det som eventuellt går sönder.

Kaptenskan hon har ju stora funderingar på hur vi skall bunkra, och hur mycket vatten och mat går det åt under färden. Vad för sorts mat kan vi laga och äta när båten hela tiden rullar?  Men även det kommer nog att lösa sig. 

Samman fattning av våra tankar kan man säga att. Detta är en utmaning som vi bara kan göra en gång i livet, och den tänker vi ta. Och som jag sagt tidigare. Det är bättre att kunna säga ”Vi gjorde, än att säga, tänk om vi hade gjort det”

Som sagt nog med tankar. Nu skall det bli skönt att få komma hem till mörker, kyla, frost och kanske snöglopp, för här nere är det bara elände. Varmt är det så smöret smälter. Folk på restauranger är så rädda för regn att de har paraplyer i drinkarna, och de vackra flickorna verkar vara väldigt fattiga, för de har så lite kläder på sig.

Mot Reggyland

Ja då sitter vi på ett flyg som skall ta oss ner till vår Lady Glion. Nu är det sista gången som vi flyger ner till Spanien. Nästa gång vi flyger så blir det en betydligt längre flygresa. Då blir det en 20-24 timmars färd hem från Karibien. Vi får väl se hur vi mår och ser ut vid det tillfället. Vi kanske då vankar fram i reggy takt när vi går, och i håret har vi rasta flätor.”Jaman” Dessutom kanske levern har skrumpnat ihop efter alla rompunchar vi druckit

Ja nu har vi varit hemma i 2 ½ vecka, och under den tiden har vi hunnit med väldigt mycket. Men det har också varit en hektisk tid. Vi har haft fullt upp hela tiden. Det har varit mycket som vi varit tvungen att orda med innan vi kan ge oss av på vår långsegling. Sedan har vi hunnit med att träffat och besökt många vänner och bekanta

Men som sagt nu är vi på väg ner till vår Lady Glion för att förbereda oss och göra i ordning båten för översegling till Karibien. När kommer vi i väg? Kanske ni undrar. Ja det vet vi inte riktigt själva. Först skall vi göra i ordning båten, och sedan skall vi bunkra mat och dryck som vi skall ha med oss och som skall räcka i minst 4 veckor. Sedan skall allt stuvas sjösäkert ombord, så att inte dessa varor flyger runt i båten när vi kommer ut på det stora havet och vågorna rullar in mot båten. När detta är gjort så blir det att vänta in så vi får rätta vädret. I varje fall så att vi får bra väder under de första dagarna. Skulle vi gissa så, kanske vi kommer iväg någon gång i månadsskiftet nov – dec.  Vi kommer nog också att ta vägen förbi Kap Verdi öarna. Vi får väl se hur det blir.

Hur känner vi oss då inför detta stora äventyr? Är vi nervösa och ängsliga? Nej inte direkt. Däremot ser vi med en positiv känsla och spänning framemot seglingen.  Men vi har respekt inför uppgiften.

Sen säger vi som de gör på TV. ”Fortsätt och följa Alice och Björn i nästa avsnitt så för att se hur det går för i dem i det stora äventyret.  Kommer de att få varan, eller blir de osams och kaptenskan hittar en annan kapten.”

2011-11-10

Vi ligger fortfarande kvar i Mogan. Här pågår det för fullt med förberedelser. Kaptenskan hon lagar mat som hon sedan lägger ner i den nya lilla frysbox som vi byggt. Kapten han monterar diverse prylar till båten. I går satt han upphissad i masten hela förmiddagen och monterade en radar antenn. Det var kaptenskan som stod för upp hissandet, och hade inte kapten varit snäll tidigare under dagen så har det nog varit stor risk att hon inte hade släppt ner honom när han ville ner.  Hur gick det då för kapten, som är så förfärligt höjdrädd, att sitta och jobba där uppe i masten? Jo det gick riktigt bra. Kanske hade de där gamla generna från aporna gett sig till känna. Vidare igår så var vi på Spar och gjorde en första storhandling med diverse förnödenheter som vi sedan fick utkörd till båten. Det blev stopp och kaos i kassan när vi kom med två stycken fulla kundvagnar, och skulle betala. Blickarna på de som stod bakom oss i kön var inte allt för trevliga.

Senare under dagen i dag så måste vi lämna denna hamn, för nu får vi inte ligga här längre, vi ligger här redan på övertid. Vi denna tid på året innan de 250 ARC båtarna gett sig av är det väldigt svårt att få tag i någon hamnplats. Så vi får väl se vart vi tar vägen. Men troligt lägger vi oss för ankare någon stans, tills vi får plats i Las Palmas hamn. Om inte förr så räknar vi med att vi får plats där efter den 20/11 när ARC båtarna har gett sig iväg. Där i LP så skall vi göra de sista förberedelserna och bunkring, innan vi styr söderut mot Kap Verde.

Så om ni inte hör något från oss under kommande vecka, så behöver ni vara ängsliga för det. Utan då ligger vi för ankare någonstans där vi inte har någon nätkontakt.

P.S

 Här i Mogan har vi under de senaste dagarna haft möjlighet att köpa Svenska kvällstidningar. Men att läsa dem kan vi vara utan, för vad står det i dem. Jo i förrgår var det 5 sidor om Zlatan och i går var det 11 sidor och idag stod det 8 sidor om samma diva. Vilken intressant läsning.

Vad gjorde kapten med flickorna på marinakontoret igår? Det lär vi nog aldrig riktigt få reda på. Men i alla fall så tog han av sig sina lortiga arbets schorts och satte på sig rena kläder och knallade dit till hamnkontoret. Efter en halvtimme kom han tillbaka med ett leende på läpparna. Nu har jag ordnat så att vi får ligga kvar här i Mogan ända till lördag morgon, sa han. Det är nog som kaptenskan tycker. Ibland kan han vara riktigt charmig den där kaptenen.

Det innebär till kaptenskans stora glädje, att nu kan hon gå på marknaden i dag fredag. Kapten han stannar nog på båten och luktar på sin båt grejer, och säger att jag trivs bättre här, under masten.

Kan meddela att i går kväll åt vi, utländsk ”tuttul med krossad ko. Sedan fans de olika sorters kanin mat i skålar som man kunde blanda ” (om man inte skulle köra bil dagen där på), den rinna osten var ok.

Jag tror utlänningarna kallar det för tacos

Idag var det bara 2 sidor med Zlatan i tidningen. Det tar sig!

Ja då ligger vi i Las Palmas, närmare bestämt i ankringsviken utanför den stora marinan. Här i Las Palmas är det verkligen mycket båtar just nu. Inne i marina är det fullt med sådana som skall delta i det stora ARC-rallyt som kommer att gå av stapeln nu på söndag, och med målgång i ST. Luisa i Västindien. Som sagt marina är full med båtar och vi är ett 80 tal båtar som ligger utför marinan och väntar på att få komma in på söndag eftermiddag när de 250 båtarna har gett sig iväg.

I går kväll var det ett litet party på stranden inne i viken där vi ligger för alla de båtar som ligger här ute på redden. Det blev en trevlig och spontan sammankomst med folk från de olika båtarna. Det var verklig en internationell blandning med folk från olika nationer. Det var Engelsmän, Holländare, Italienare, Fransmän, och många Nyzeeländare och Amerikanare. Sen var det också ett antal från Skandinavien. De flesta som vi träffade och pratade med är sådana som skall likt vi segla över Atlanten. Somliga går via Kap Verdi, vissa går direkt på Karibien och vissa skall gå ner till Brasilien. Dock är det ingen som ännu bestämt vilken dag man går, utan det får omständigheterna och vädret bestämma.

Annars gå livet sin gilla gång här. Med att beta av den ena ”TO_DO lista” efter den andra. När vi klarat av den ena så har vi redan börjat skriva en ny lista med saker vi måste klara av innan vi ger oss iväg. Det mesta som står på lista nu är sådant som vi skall klara av när vi kommer in i marinan och ligger vid kaj.

Söndag den 20 november 2011

Ja nu har vi nästan legat en vecka ute på redden och väntat att alla ARC-båtar skall ge sig iväg så att vi kan få komma in i marina och få tillgång till vatten, el och internet. Men idag så skall de i alla fall ge sig iväg. Det skall bli skönt för då blir det mycket lugnare inne på restauranger och butiker. För som det nu är så råder det rena hysterin.

Vad har då vi gjort undertiden vi legat här ut på redden? Ja vi har ju donat och grejat och förberett båten inför överfarten, så gott det nu har gått när vi inte har legat vid kaj, utan vi måste använda Lufsen så fort vi behövt göra några inköp. Men trotts detta så har vi hunnit med en hel del. Vi har bland annat städat och stuvat om i alla stuvutrymmen så att vi skall kunna få plats med allt som vi skall ta ombord när vi skall göra de stora matinköpen. Vi har också gjort en liten provseglingstur med det nya lilla stagsegel som vi införskaffa. Det visade sig så bra som vi hade hoppas på. Det blev en mycket lugnar gång båten.

Sedan har vi också träffat och umgåtts en del med andra Svenska seglare som ligger här nere. I fredags var vi bland annat på ”After Works” Vi var ett 15 tal svenskar som samlades på en bar på fredag kväll och hade det trevligt. De flesta av dessa, är sådana som har planer på att segla över Atlanten till andra sidan. Men några båtar kommer också att stanna kvar här på Kanarieöarna.

Gårdagens blunder stod kapten för. När han kom tillbaka med Lufsen, efter att ha varit in till land, så ville det sig inte bättre än att när han skulle kliva ombord och knyta fast den i båten, så tappade han förtöjningstampen och Lufsen blåste iväg. Vad göra. Skall man hoppa i och simma efter den? Men innan glasögon och fickorna var tömda så hade den hunnit blåsa i väg ett 10 meter. Så det insåg man ganska snart att det var lönlöst. Så det var att fort som den dra upp 30 meter kätting och ankaret och kryssa ner mellan all båtarna och försöka få tag i Lufsen innan den skulle driva upp bland stenarna på vågbrytaren. Det gick bra, vi han.  För alla båt grannar stor glädje, så stod vi för dagens underhållning.

Idag skall vi senar under dagen se på när starten går för ARC-rallyt. Det är verkligen ett skådespel, att se när alla 250 båtar ger sig i väg. Sedan skall vi försöka att få komma in i marinan. Men det är inte säkert att det går, för de som jobbar på marinan de är kommunalt anställda och de vet inte vad kundvänlighet är. Utan allt skall göras så det blir så bekvämt som möjligt för dem

Tisdag den 22 november 2011

Ja vi kom in i marinan på söndag eftermiddag. Det gäller att ligga på om man skall få som man vill i detta land. Så nu ligger vi här med el, vatten och dåligt internet. Så nu känner vi oss riktigt rika.

Nu när vi ligger med så kallad landkontakt, så håller vi på och donar och ställer med de sista förberedelserna. Vi har bytt ut de gamla förbrukningsbatterierna, för de gamla var nu tre år gamla och endast 30 % kapacitet kvar i dem. Det slits hårt på batterierna när de ständigt blir hårt utnytjade. Dessutom har kapten byggt om batteribanken så att nu har vi plats för 4 batterier i stället som tidigare 3st.  Sedan håller vi på att skarva och dra kablar till den nya radarn som sitter högt uppe i masten. Här måste vi anlita en Ray Marine expert till hjälp för att skarva kabeln åt oss. Kabeln innehåller nämligen14 trådar som skall lödas ihop. Så det är inget som kapten vill ge sig på.

I morgon blir det den stora inhandlings dagen. Då skall vi åka till ett stort varhus och handla mat och dryck, mm, så att det räcker i minst en månad. Vi har gjort en lång lista på grejer vi skall köpa. Listan är två A4 sidor lång, med bland annat 90 liter dricksvatten, 45 liter mjölk, 90 burkar öl, 12 burkar marmelad, mm, mm Så i morgon får verkligen Alice njuta och handla, medan kapten får försöka att ge sig till tåls och inte bli otålig. Stackars kapten.

Som det ser ut nu och om vädret håller i sig så seglar vi iväg, någon gång under kommande veckoslut. Det skall bli spännande och kul. Det börjar kännas lite speciellt i kroppen.

Vi försöker och skriva något mer innan vi ger oss i väg.

Ja här i Las Palmas tycker vi det är kallt för närvarande och vi längtar till att få komma ner till varmare breddgrader. Under de senaste dagarna har temperaturen varit ner på +20-22 garder, och i går kväll fick vi sätta på både långbyxor och en tröja. Vi har inte kunnat sitta ute i sittbrunnen och ätit de senaste kvällarna, utan vi måste ha suttit ner i båten. Klimatet här i Las Palmas är normalt helt annat än vad det är på södra delen av Gran Canaria. Där är det nästan alltid sol och 5 garde varmare. Förutom detta så har det under de senaste dagarna legat ett djupt lågtryck mitt ute på Atlanten, som vilket i sin tur har förorsakat att det här i Las Palmas har blåst ner kalla vindar från norr.

Vi vet ännu inte riktigt när vi kommer iväg. För som sagt det där djupa lågtrycket ställer till en del spratt med vindarna. Så vi får avvakta och se när vindarna blir normala igen.

Annars mår vi bra.

Fredag den 25 november 2011

I går var det den stora inhandlardagen. Vi åkte taxi upp till de stora shoppingcentra som ligger i den södra delen av Las Canters. Vi kan väl likna det vid kupolen i Borlänge. Här var vi i tre timmar och handlade mat och dryck på Carrefour. Till kaptenskans stora förvåning så var kapten snäll och tålig hela tiden. I alla fall så slutade det med att vi hade 5 stora kundvagnar med förnödenheter, och kassakvittot blev 1 meter långt. När vi i kassan stod och väntade på att vi skulle få betala och såg alla dessa fullastade kundvagnar, så kom tankarna

. Vad kommer det allt detta att kosta? Har vi råd och har vi pengar på kontot så det räcker. Men det gick bra. En spontan känsla är att detta skulle ha kostat mycket mer i Sverige.

Sen var det att åka hem till båten och vänta på att varorna skulle bli levererad till båten. Men det tog tid. Klockan var 6 på kvällen innan de kom. Nu gällde det att stuva undan alla varor. Det är inte bara att de skall få plats. Det måste stuvas så att det ligger still och inte går sönder när båten börjar rulla. Sen måste de också stuvas efter ett visst system så att vi vet var vi har alla varor, så att inte vi behöver leta när vi skall ha något.

Om vi hinner bli klara med allt det sista som skall göras, och att vi känner oss utvilade så blir det nog avsegling på söndag. Annars får det bli måndag.

Söndag den 27 november 2011

Nu är vi klara med det mesta och i morgon måndag sticker vi. Det här skall bli spännande och kul. Det som återstår att fixa med idag är lite sista tvättmaskins körning och sen skall båten städas efter allt spring vi haft när vi stuvat och packat varor. I går var det sista inhandlingen som bestod mest av färskvaror och grönsaker. När vi kom hem till båten med alla grönsakerna som vi köpt så skulle alla dessa sköljas och göras ren, så att inte vi får med oss någon ohyras, som kackerlackor eller annat fanstyg. När vi lagt upp alla grönsaker på tork i sittbrunnen, så såg kapten lite förskräckt ut. Skall vi äta alla dess grönsaker? Tänkte kapten. Då kan jag ju inte köra bil på flera dagar.

Idag har vi så kallad stor flaggning på Lady Glion, till ära för morgondagens avsegling. Om ni tittar på bilden nedan så kan ni försöka tyda vad de flaggor som häger förut på båten står för. Kapten brukar hissa dessa flaggor när kaptenskan går i land och handlar

Ja som sagt det mesta är nu klart, förutom satellittelefonen som vi inte lyckas få riktig snurr på. Den har vid vissa tillfällen svårt att få bra kontakt med satelliterna. Men vi åker nu ändå. Vill ni under tiden se var vi är så kan ni se oss på den så kallade spoten. Hur ni gör för att se den är beskrivit på sidan. ”Här är vi” 

Nu blir det nog tyst ett tag på hemsidan. För nästa gång vi skickar en berättelse är vi förhoppningsvis på Sao Vicente, Kap Verde

Ha det bra på er. Vi skall i alla fal försöka gör det bästa av den situation vi är i.